Nu var det
ett litet tag sedan jag skrev här men det är inte för att det inte hänt
någonting utan snarare det motsatta.
För tre
veckor sedan var det Nordiska mästerskapen i judo och det här året gick
det i Sverige. Det var en hel del tveksamheter kring om jag hade rätt att tävla
eller inte då jag såklart behöver köra med synskaderegler och då NM är en
internationell tävling och inte en enbart svensk var det långt ifrån självklart
att jag kunde delta.
Men veckan
före tävlingen fick jag äntligen besked och ett positivt dessutom.
Jag fick som
första synskadade judokan någonsin delta på ett Nordiskt mästerskap för seende.
Jag hade
väl inte förväntat mig någon bra placering eller så med tanke på alla duktiga
judoka från hela Norden. Jag fick ändå tre matcher, första mot en tjej från
Färöarna som jag faktiskt lyckades vinna. Det var en riktigt häftig känsla då
hela publiken jublade. Andra var mot en Norsk tjej som jag förlorade mot och
sista mot min kompis och ledsagare Evelina vilken jag tyvärr också förlorade.
Det känns
lite konstigt att tävla mot någon man känner så väl men jag uppfattade det som
att hon tyckte det var ännu jobbigare att köra mot mig. Det blir ju lite motsatt
att först ledsaga och hjälpa mig att bli förberedd för match och under träning
hjälpa mig att bli så bra som möjligt. I nästa stund vara min tävlingsmotståndare
på mattan.
Norskan som
jag förlorade mot vann hela alltet och Evelina tog brons. Avslutningsvis vill
jag säga att jag var mer än nöjd med min insats och det som kändes bäst av allt
var att jag fick chans att visa upp för alla de bästa i Norden och deras
tränare att man kan bli bra på judo även om man är blind.
Nu hörde jag
att Danmark funderar på att nästa år arrangera första synskade-NM i judo.
Kommentarer
Skicka en kommentar